bedshaped

Nu har det tjatats från alla håll och kanter att jag ska öppna kommentarsfunktionen i bloggen, så det har jag gjort också. Bäst för er att ni kommenterar nu då, bitches. Annars stänger jag av den igen. För ärligt talat har jag aldrig riktigt förstått det där med kommentarer. Antingen gnäller folk över att de får en massa elaka kommentarer, eller att de inte får några alls. Då känns det ju som ett bättre alternativ att inte låta någon kommentera överhuvudtaget. Dessutom ser jag den här bloggen som mitt personliga konstverk, och har du någonsin sett en Monet-tavla med ett omålat utrymme längst ner för att kreti och pleti ska kunna klottra dit sina åsikter? Nej, just det. Men vi provar väl ett tag.

Idag är det tisdag. Tisdagen är en halvtrist mellanmjölksdag vars enda fördel egentligen är att den åtminstone inte är måndag. Men jag har det rätt bra och bekvämt här i min kontorsstol. Om en timme ska jag dock bege mig ut i det idiotiska regnvädret för att testa min nya tes det är inte så mycket jobbigare att promenera en halvmil än att ta bussen och jag är väldigt nyfiken på resultatet. Har tagit med mig bekväma skor och den smarta avtagbara axelremmen till min väska så att den blir lättare att bära. Jag måste sluta släpa runt på så mycket skräp alltså. Att ha en gigantisk väska är ingen ursäkt för att dra med sig hälften av alla sina ägodelar varje gång man lämnar huset.

Nu ska jag stöka undan lite mer jobb innan det är dags att gå.