Alltså. Fy fan. Nu har jag skrivit så många tackkort att jag har en stor blåsa på fingret och kramp i handen, och inte nog med det men korten blir FULA också. Det ser helt seriöst ut som en femåring har skrivit dem. Skrivit dem och sen tagit ut dem på gatan och gnidit dem mot asfalten och doppat dem i en vattenpöl. Spretigt skrivna, fantasilösa och kladdiga. Gud vad jag hatar detta.
Missförstå mig inte. Jag är djupt tacksam. Jag skulle gladeligen sätta mig ner tillsammans med var och en av gästerna som kom på bröllopet och hålla ett långt tal om hur tacksam jag är för att de kom och var så fina och alla underbara presenter och allt det andra. Men de här korten tar knäcken på mig och det ska bli så skönt att få dem skickade så att jag aldrig någonsin behöver se dem igen. Så är det. Jag är en hemsk människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar