Vid midnatt kom jag, Henrik och Sara på att det skulle vara en lysande idé att gå ut och ta en drink, så jag slängde på mig min lilla svarta och ut gick vi. Det var ganska kul. Och nu är jag hemma - lite lätt men mycket smakfullt berusad - och klockan är alldeles för mycket. Jag ska ju ha släktkalas imorgon tillsammans med mina syskon hemma hos mamma. Uhhh. Åka tåg på en söndag. Det kommer att kännas som att åka till jobbet. Men kalas är trevligt förstås. Och det markerar det absolut slutgiltiga... eh, slutet, på den här evighetslånga födelsedagsperioden som familjen har genomlidit de senaste veckorna. Tillbaka till den fridfulla vardagen igen. Or something like it.
Jag skulle egentligen börja posta en massa bilder i bloggen nu när jag har mina nya kamera, men den har visat sig vara en jävla nazistkamera som bokstavligen kräver "högkapacitetsbatterier" av mig och föraktfullt vägrar acceptera de duracellbatterier jag försöker mata den med. Jag vet inte riktigt vad högkapacitetsbatterier innebär, var man får tag i dem och hur man känner igen dem. Det mysteriet måste jag lösa någon dag.
Nu ska jag sova min skönhetssömn. Skönt ska det bli. Godnatt bloggen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar