Jag känner att det börjar bli dags att försvara mitt Idol-tittande, eftersom jag tidigare i den här bloggen har varit ganska anti hela konceptet. Vilket jag iofs fortfarande är. Men jag tittar ändå. På grund av den helt briljanta lille darlingen Johan Palm, som är så söt att jag vill göra en Brangelina och adoptera honom på fläcken. Med sitt rufsiga hår och förvirrade manér och den där rösten som skär i öronen och hela kroppen, men som har en sån smak, känsla och äkthet i allt han gör att det liksom inte spelar någon roll. Slarvig och oslipad genialitet, som jag alltid har ansett är den bästa sortens genialitet överhuvudtaget.
Nu blir det nog tyvärr så att han åker ut ikväll. Men jag tycker han är kick-ass-bra och det hade varit så fruktansvärt roligt om han hängde kvar. Nu ska jag ägna mig åt TV:n en stund.
-------------------------------------------
Update:
Nooooooooooooooooooooo! :-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar