you can sing me anything

Mmm, vad jag älskar att vara hemma. Och med "hemma" menar jag inte huset jag bor i. Hemma för mig är alltid där Henrik är.

Vi glömde så klart helt bort vårt 6-årsjubileum i lördags. Vi pratade en kort stund på mobilen men båda var stressade, så ingen kom ens på att nämna det. Lite synd men äsch, det gör inte så mycket. Efter så många år blir årsdagar och sånt inte lika viktigt. Helheten får liksom ett större värde. Och just nu känner jag mig extra lyckligt lottad. Underbara man.

Har inte ens orkat packa upp väskorna. Tappade helt lusten att göra det när jag insåg att jag först måste omorganisera min garderob totalt för att få plats med de nya kläderna. Åhhh. Vad jobbigt. Men jag är förstås glad över alla mina nya kläder. Speciellt min nyårsklänning. Den är så vacker. Hur ska jag kunna låta den hänga i garderoben ända till nyårsafton? Det blir svårt...

Vardagen karatekickar igång stenhårt igen imorgon med jobb som vanligt och sen har jag aktiviteter inplanerade non stop fram till jul känns det som. Kan inte påstå att jag har laddat batterierna under min resa direkt, snarare tvärtom, men jag har i alla fall roliga minnen att dagdrömma om.

Nu ska jag sova vansinnigt gott, tänkte jag. Godnatt bloggen.