Jag skriver mycket nu. Både här i bloggen och på MSN och så dikter, som blir så usla att de inte ens skulle platsa i min första bok som jag ändå är sjukt missnöjd med. Men det ger mig en viss ro att foga samman alla ord som trillar runt i huvudet till rader som blir begripliga åtminstone för mig.
Usch. Men det är ett bra tecken att jag kan skriva någonting i alla fall. Det är inte alltid jag kan det, när jag mår så här.
Har fått alla möjliga trevliga erbjudanden om att hitta på saker och åka till platser, träffa vänner. Jag är djupt tacksam men orkar inte besluta någonting alls riktigt ännu. Vill bara ta mig igenom den här veckan utan att krascha ännu mer, så får vi se vad som händer. Men det värmer oerhört.
Ska försöka dra en glömskans slöja över det mesta nu, vila upp mig och börja om på nytt. Med en sömnlös katastrofnatt bakom mig så räknar jag med att kunna sova inatt och det känns fint. Jag behöver det verkligen. Söta drömmar önskar jag alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar