are you flying above where we live

Hemma igen, lång dag.

Jag kan inte ens förklara hur det rev och slet i mitt hjärta att se Henrik i det skicket han är nu i sin sjukhussäng. Skulle byta med honom på en sekund om jag kunde och ta all smärtan i stället så att han kunde få må bra. Ingen tvekan. Älskade fina man.

Operationen verkar ha gått bra i alla fall så vitt jag förstår, så det finns ingen större anledning att oroa sig men det gör jag så klart ändå. Hade helst velat stanna kvar på sjukhuset men jag var ju tvungen att åka hem till kattskrällena. Gjorde en avstickare och hälsade på mina syskon och mamma på vägen hem, det var trevligt och så men jag är så himla trött och ledsen och ängslig och ensam och fångad i allting.

Skriver kanske mer senare om jag inte kan sova.