me in my frightened silence

Natt eller morgon, beroende på vilken sorts människa man är antar jag.

Så flummig blir man efter dagar som de här senaste. Jag är fruktansvärt uttråkad men har ont överallt och är inte stark nog än att göra någonting vettigt, och så sitter jag ju dessutom i karantän för att inte smitta någon annan oskyldig stackare.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Ingenting händer. Jag hade en del planer för de här sista lediga dagarna men de gick ju upp i rök, förstås.

Nej, nu slutar jag skriva och försöker få lite sömn innan jag lyckas deppa ner mig själv helt och hållet!